Coco Chanel. Notre Dame. Champs Élysées. Macarons. Café creme. Lafayette. Baguette. Jag älskar att leva som en äkta fransyska, för det är vad jag har gjort senaste veckan. Och hur lever en stereotypisk fransk kvinna? Kan egentligen bara prata för mig själv, eftersom jag inte vet hur mycket sanning det ligger i min uppfattning. Har börjat varje morgon med att andas in ciggarettrök, inte för att jag har rökt (som en riktig fransyska skulle ha gjort), tagit på mig min päls som är fake (en riktig fransyska hade tagit på sig en äkta) och promenera till närmaste bageri för att köpa en baguette. Som är äkta fransk och äkta färsk. Och självklart, dricka café creme och inte svart kaffe. Sedan kan man dra på ett arrogant uttryck (som en riktig fransyska), men det gjorde inte jag. Jag gick mest runt och log, som jag gör när jag är kär. Paris har sitt rykte av en anledning. Staden är full av kärlek. Är det inte Chanel är det en charmig(!) fransman. Oui.

 

Vi bodde hos underbara Miriam i gamla stan. Varje kväll gick vi till vinaffären och köpte rödvin, till ostaffären för att köpa ost och till chokladbutiken för att köpa chokladtryfflar, ibland till ett bageri för att köpa en baguette och en croissant. Kommer sakna det. Saknar det. Kastas snart in i verkligheten igen, en verklighet jag inte riktigt trivs med men som inte varar länge. Får ju resa iväg snart igen. Livet är som bäst när jag inte andas in Gävleluft. Kan aldrig riktigt ta ett djupt andetag.