Min älskade Mamma

Idag känns det att jag lever. Idag tycker jag att livet är orättvist. Och ett flertal gånger idag har det huggit till i mitt hjärta. Det är mors dag och jag har ingen att uppvakta. För man vill ju visa sin egen mor uppskattning, så den här dagen existerar numera inte längre för mig. 

 

Dagen jag fick veta att läkarna skulle stänga av respiratorn som höll Mammas kropp vid liv, tre dagar senare efter beskedet, är det enda jag har tänkt på sedan jag öppnade ögonen idag. Att sitta öga mot öga med någon man inte känner, som talar om för en att ens Mamma kommer leva i tre dagar till, det är fullständigt obegripligt. Fortfarande. Jag vill inte. 

 

Jag har inte varit och hälsat på Mamma på flera månader, jag vill inte åka till graven och se hennes namn på en platta. Det skäms jag för. Jag får ångest. Jag blir rädd. Rädd för smärtan jag vet kommer när jag är påväg dit. Och jag är rädd att någon ska se tårarna som rinner ned för min kind. Jag är rädd för att visa mig svag. För det gör så ont. Det krävs mer energi än vad man tror. 

 

Jag är glad för eran skull, som har eran Mamma kvar, det missunnar jag ingen. Det bara brister i hela kroppen när jag vet att jag inte kan krama min. För det behöver jag nu, en kram av Mamma! 

 

En tuff dag har det varit, jag är glad att den snart är över.
Önskar jag kunde göra något för dig, så du slapp uppleva detta overkliga helvete.
Du är så stark, så modig och jag älskar dig så mycket.
Jag kommer alltid att finnas för dig och dina syskon, nu och för alltid❤️

En tuff dag har det varit, jag är glad att den snart är över.
Önskar jag kunde göra något för dig, så du slapp uppleva detta overkliga helvete.
Du är så stark, så modig och jag älskar dig så mycket.
Jag kommer alltid att finnas för dig och dina syskon, nu och för alltid❤️

Tänkte på dig och dina syskon, varje minut av den dagen. Känner igen mig av så mycket du skriver. Graven, ångesten, att visa mig stark och glad. Men vi är stakare än vi tror gumman och det måste nog få göra så här ont💔Vännerna är viktiga, och du verkar ha så många fina. Är stolt över dig hur mycket du kämpar, du jobbar och reser trots din smärta. Du vet att din mamma är så stolt över dig. Jag skriver är för hon är med dig jämt, det vet jag. Hälsa din snälla fina pappa.. Så ses vi nog snart i strömsbro;) Kram finaste snällaste snyggaste tjejen jag vet/ Malin