Sedan 1 April har jag haft den bästa tiden i mitt liv. Vet inte om det är staden eller människorna som gör att mitt liv är så perfekt, en mix utav båda kanske. Det är som att suga på en karamell som aldrig försvinner. Ingen dag är den andra lik, trots att jag går till samma jobb varje dag och är ledig två dagar i veckan. Det enda jag inte har är mina allra bästa vänner och min familj, de som i grunden har gjort mig lycklig. Det är svårt att tänka sig vara utan dem hela livet för att man är bosatt i ett annat land. Jag nöjer mig inte med ett par besök då och då, jag vill kunna träffa dem varje dag. Pratade med min yngsta lillasyster häromdagen, hon frågade mig bland annat: "När kommer du hem?". Då, ja då vek sig mina ben. Fröja, nyligen 3 år fyllda. Min bebis.